hoppa, någon?

Nej jag är inte såhär glad. Ibland så kan skenet bedra helt enkelt. Jag var såhär glad. Men sen åkte jag till sjukhuset och min nya praktikplats, fick reda på att jag jobbar ungefär nonstop i 5 veckor så jag kom hem och började tröstäta. Hej inget liv från och med nästa vecka. Har saknat dig så. 
Märk mitt korta hår också. Inte för att det gör någonting. Vem kommer jag hinna ha tid att träffa när jag praktiskt taget flyttar in på sjukhuset? Nej, tänkte väl.
 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: