mamma mia

Det sorgliga är för tillfället inte att jag är i sverige istället för bosnien. Det sorgliga nu är att jag som stekte sönder och var sådär överdrivet brun och fin, nu inte har någon färg kvar alls. Och där jag har färg kvar har jag blivit helt prickig. Helt synd ändå, orka leva typ.

Har iallfall sprungit runt som en slav idag och rensat alla vinbärsbuskar, städat hela huset och gjort fruktsallad, samt stått och snott lite av mammas nygjorda pita så fort hon inte kollade (väldigt ansträngande). Valja se pripremati za ramazan, aman.


och min älskling var och fiskade igår, haha. Helt gullig ♥

there's nothing like a cold fanta in the sun

Idag spenderades hela dagen i varenda möbelaffär som finns i halmstad, samt ikea i helsingborg. Till vilken nytta? Ingen, om ni frågar mig. Det var sängar, madrasser, täcken och kuddar som skulle prövas, testas, elimineras och väljas till enidas och alijas lägenhet. Sen så var det soffor, prydnader, kökssaker, stolar och såna helt ointressanta saker (när det inte är jag som behöver det). Så förstår inte ens varför jag hängde med. Har iallafall fått leka chaufför hela dagen, alltid något. Körde brum brum hela vägen till hbg och tillbaka och det gick som smort liksom. Och när vi skulle till farbror & co senare så tvingade broder min att sätta mig i hans bil från körskolan, och där gick det som översmort.
Inte för att jag inte har kört förut, men nu är det ändå såååå nära körkortet (eller nära och nära, typ 6 månader men ändå) att jag är lite halvt kär i det.

Förresten, kom precis på att det visst fanns någon nytta i att vi åkte till ikea. Fick mig två välförtjänta pizzaslice bitar, en varm stor fet kanelbulle och varm choklad. Och allt för 5 kr var OMG. Eller okej, bullen och chokladen var 5 kr TILLSAMMANS. Vadå proppa i sig och vadå köpa och ta med till hela släkten (eller frysa ner så man har till gäster om inte annat). 5 kr och mat är inget att leka med.

na svjeze mlijeko mirise dan

Har lugnat ner mig lite efter det förra superseriösa inlägget. Man får inte vara sådär allvarlig om man heter lamija sljivo. Det går bara inte. Så vi kan låtsas som att det var någon annan som skrev det, medan jag fortsätter med mina otroligt torra skämt som om ingenting har hänt. Okej? Bra.
Hehe, älskar när jag svarar på mina egna frågor HEHE.

Men jag är ändå inte färdig med min berättlse om bosnien, tyvärr. När jag har rensat min systers tiotusensjuhundrafemtioelva bröllopsbilder, samt resten av mina bilder från bosnien, redigerat osv så återkommer jag med ett ännu längre inlägg fyllt med massa överdrivet fina bilder.
Egentligen vill jag bara föreslå att alla addar mig på facebook, kollar igenom bilderna och så tar jag bort er igen. Så jag underlättar mitt liv lite, och slipper lägga upp samma bilder femtiosjutton gånger.
Men alltså man vet ju aldrig vilka läskiga typer som kan få för sig att skriva desperata beundrarinlägg på min logg och så. Fan, inte lätt att vara superkänd.

sverigedepression

Tänkte först varna om att det ni håller på att läsa nog är mitt längsta inlägg hittills. Men eftersom att jag har fått flera nya prenumeranter, nya besökare och ny statistik, samt varit på semester och inte kunnat skriva, så kompenserar jag alla bäst på det här sättet. Vare sig ni vill eller inte. Haha. Men ni som bestämmer er för att på något sätt försöka läsa klart allting, tar jag med till bosnien nästa gång jag åker. Vilket förmodligen blir på vintern (ja, mama & baba, jag bestämde det utan att fråga er. PA STA???). Så packa resväskorna och ENYOOOOJJJJ.

Jag kan, utan att överdriva, säga att det här var min bästa sommar i bosnien och att jag aldrig varit såhär besviken över att behöva komma hem igen. Jag vet att man alltid varje år säger "ohh bästa sommaren ever, bla bla", men jag säger inte det bara för att det förväntas av en, utan för att det verkligen är så haha. Komplicerad tjej men iallfall.

Jag är helt seriöst fett ledsen över att jag är tillbaka i sverige. Vad ska jag göra här?
Här finns inte något som heter "hajmo na kafu", här finns inte någon pekara, kaffe och kakor under 40 kr, trevligt folk som man kan börja prata med som att man känt dom hela livet och inte bara träffat dom nånstans random ute, här finns inte pijaca, små affärer överallt, bosnisk humor, den där avslappnade atmosfären vart man än går, och nästan mest viktigaste är att här inte finns security vakter in till mc donalds. (HA-HA, varje gång vi gick förbi där fälldes alltid någon kommentar om dom vakterna som stod vid ingången). Baj de vej, donken öppnade där för två veckor sen ungefär, och det är FULLT nonstop. Som att inte våra bosniska pite och cevape är bättre???
Cevabdzinica mrkva var legendariska som kom med cevape som inflyttningspresent till mc donalds haha. Det är så det ska vara!

Iallafall, råkade komma ifrån temat lite nu. Men det jag vill säga är att jag inte alls var psykist beredd på att komma hem igen. Eller.. hem? Mitt hem är sarajevo och den där lilla lägenheten med 4 rum. Jämfört med det vi har här är det vi har där ingenting. Men för mig är det ändå allt. Jag trivs där, jag har hela min släkt där, jag har ett liv där och jag har allt jag behöver.
Seriöst, här har man inget liv om man tänker efter. Men okej, ska inte vara sån och bara klaga och klaga. Klart jag gillar sverige också (min mamma tvingade mig att skriva det) och så, men ändå. Kan inte hjälpa att jag känner mig mer levande och hemma där borta.
Kanske hade det varit en annan sak om jag var där flera månader, ett halvår eller så. Hade kanske känt på ett annat sätt då, kanske tillochmed tröttnat precis som här. Men grejen är att det bara är över 1-2 månader på ett helt år som jag får vara där. Och det är därför allt som finns där nere lockar mig mer. Tillochmed deras hemlösa hundar lockar mig mer, jag som annars är sjukt rädd för dom. Vad mer behöver jag säga?

För att inte verka så negativ över hela sverige grejen så kan jag åtminstone säga att dom är fett bra på det här med rea. Klart jag var tvungen att köpa en långklänning från mq som kostade 800 men som var på rea för 350 kr. Kap eller vadå? Och klart jag behövde väska, skärp och massa andra tröjor som råkade komma inom mitt synfält.

Fan, kom av mig igen. Inte lätt det här alltså. Speciellt inte när jag har glömt hälften av svenska språket och sitter helt seriöst med google translate uppe i andra fliken för att översätta från bosniska till svenska. Hittar inte orden i hjärnan..
Känner att jag kanske borde sätta punkt här och återkomma i ett annat inlägg för att det inte finns någon chans att någon ens kommer läsa allt, och för att det börjar bli sjukt varmt uppe i mitt rum och jag borde dra och umgås lite med syster och min nya bästa kompis - hennes man.

Så hör av er när ni har läst färdigt (om ni inte somnar halvvägs) så kommer jag mer än gärna och tråkar ut er med ett till inlägg. Okej? Bra, soft!


My love! Ännu en anledning till att jag vill vara i sarajevo just nu..

sarajevo sarajevo, seher bosno volim te

OMG JAG HAR TILLGANG TILL EN DATA!!!
Inte haft det pa hundra ar kanns det som. I mandags var vi i srebrenica, sjukt kanslosamt och sjukt mycket folk och sjukt manga grader.
Igar akte vi till ustikolina och mammas hus dar hon bodde nar hon var mindre, som vanligt varje ar. Bara det att det inte blev nagon overnattning iar och att vi stekte sonder som aldrig forr vid drina.
Pa lordag aker jag till kroatien, och for tillfallet lever jag livet. Allt gar sjukt bra, jag har sjukt kul och jag vill verkligen inte aka hem.
Nu blir det lite mer shopping time med kusin, i 40 grader ungefar. Helt okej.
HA DE BAST FOLKS.

live from sarajevo

Heyyy gurls and bojs.
Brollpet is over, och det kunde inte varit mer PERFEKT. Det var verkligen varan kvall liksom, hade sa sjukt roligt tills inte alla gick hem och vi skulle saga hejda till enida. Lipade lite som en unge men aja det ar val sant som hor till.
Enida var sjuuuuukt vacker, alija var stilig som vanligt och tillsammans var dom helt underbara. Dansade HELA kvallen, satte mig inte ner en enda gang. Det resulterade i fett mycket skoskav efter de valdigt obekvama skorna, och traningsvark i hela benen dagen efter. Men det var saaa vart det, och jag gjorde det for min systers skull. Haha.
Iallafall sa kunde det inte varit battre, ar helt nojd med allting, och jag valde ratt klanning till sist. Alla kommenterade klanningen och trodde den var varsta dyr (gina tricot, 300 kr. ingenting liksom haha) sa tack till alla som hjalpte mig vilken jag skulle ta :D
Nu har the lovebirds akt till turkiet och jag och mina kusiner planerar en trip till kroatien.

Har iallfall shoppat hela dagen med irma, och hon sitter har jamte mig och halsar varmt till er alla. Vi har raggat kopt fett micket snygga saker (okej, inte sa mycket men anda) osv osv.

Skulle lagt in lite bilder fran brollopet om de inte var for att jag sitter i internetcafe. Aja, ha de fett braaaa!